Neuropsykiatrisk utredning av ADHD/ADD och autism

För dig som söker vård för utredning

Utredningsprocessen - Vad kan jag förvänta mig?

En neuropsykiatrisk utredning på Spektrum Kliniken i Malmö följer socialstyrelsens riktlinjer och det som allmänt anses vara god standard bland yrkesverksamma psykologer och psykiatriker.
Utredningens olika moment kommer att listas nedan för att du som patient ska få en tydlig bild av vad en utredning hos oss innebär. Vissa moment sker i samband med varandra och andra genomförs för sig.

Ett vanligt upplägg kan vara att man kontaktar mottagningen för att anmäla intresse och inhämta information (detta kallar vi för en konsultation) och sedan bokas Basbedömningen digitalt eller fysiskt på plats.

Om man under Basbedömningen kommer fram till att det finns indikationer på sannolik diagnos så kan man sedan boka den fördjupade utredningen, vilket innefattar majoriteten av utredningens moment. Dessa kan ofta samordnas så att de genomförs som en heldags utredning. Då kan du som patient ofta få besked om utfallet samma dag. Ibland kan en bredare neuropsykiatrisk utredning innebära behov av att dela upp momenten på flera dagar. Detta behovet är ofta tydligt efter genomförd basbedömning, men kan också visa sig under utredningens gång. För patienter som tycker att det blir för påfrestande med en heldagsutredning så finns även möjlighet att dela upp momenten på fler tillfällen.


1. Inledande Basbedömning - Är det befogat med utredning?

Utredningen inleds med en grundlig intervju där vi går igenom din livssituation, symtom och bakgrund. Samtalet leds av psykolog och kan vid behov även inkludera anhöriga. Inför ditt samtal så kommer du att få fylla i skattningsformulär som utgör en del i den initiala screening processen. Basbedömningen genomförs för att säkerställa att det finns tillräckliga indikationer för att vi ska ha sannolika misstankar om diagnos. På så vis minskar vi risken att man går igenom en utredning utan rimlig grund, samt kommer igång med att skapa en grundläggande förståelse för din problematik vilket vi sedan planerar utredningen efter. 

Vi utforskar:

  • När och hur symtomen uppstått

  • Hur koncentration, impulsivitet eller aktivitetsnivå påverkar vardagen

  • Eventuell samsjuklighet (t.ex. ångest, depression, sömnproblem)

  • Utvecklingshistorik, tidigare diagnoser och familjebakgrund

2. Skattningsskalor och formulär - Screening för alternativa förklaringar

Du och/eller anhöriga får fylla i strukturerade formulär som kartlägger symtom, svårighetsgrad och livspåverkan i olika miljöer. Vissa formulär fylls i samband med Basbedömningen och vissa fylls i under eller inför den fördjupade utredningen. Vid behov kan ytterligare skattningar behöva genomföras för att utesluta alternativa förklaringsmodeller vid differentialdiagnostiska överväganden, alltså för att säkerställa att man ställer rätt diagnos och inte missat något. 

Exempel på verktyg vi använder:

  • ADHD Self-Report Scale (ASRS) – initial screening för vuxna om ADHD/ADD

  • Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale-Revised (RAADS-14) – initial screening för vuxna om autism

  • Wender Utah Rating Scale (WURS) – självskattning för vuxna om ADHD symtom i barndomen

  • The Adult Autism Spectrum Quotient (AQ)  – självskattning för vuxna om symtom på autism.

  • AUDIT/DUDIT  – självskattning av alkohol- och drogkonsumtion.

  • PHQ-9/GAD-7  – självskattning av symtom på depressions- och ångesttillstånd.

3. Läkarbedömning - Somatisk och neurologisk undersökning

För att utesluta medicinska orsaker och bedöma lämplighet inför eventuell medicinering behöver en fysisk läkarbedömning genomföras. Detta görs på plats vid vår mottagning i Malmö. 

Läkarbedömningen inkluderar:

Somatisk status

  • Blodtryck, puls, vikt/längd

  • Hjärta, andning, bukstatus

  • Allmäntillstånd och tecken på somatiska tillstånd

Neurologisk status

  • Reflexer, koordination och balans

  • Muskelstyrka och motorik

  • Kranialnervfunktion och gångbedömning

Övergripande anamnestisk information

  • Komplettering av utvecklingsanamnes från Basbedömning

  • Psykistrisk anamnes

  • Medicinsk/Somatisk anamnes

4. Intervju med anhöriga eller skolpersonal - Kompletterande beskrivningar

Anhörigsamtal kan genomföras både digitalt och fysiskt på plats. Vid anhörigintervju är det viktigt att personen som intervjuas är någon som har en god uppfattning av patienten, exempelvis att man känt patienten sedan den var barn. Vid komplexa utredningar så kan det finnas behov av intervju med flera anhöriga eller skolpersonal om detta bedöms relevant. 

Vi undersöker:

  • Koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet i vardagen

  • Beteenden i olika miljöer (hem, skola, fritid)

  • Sociala utmaningar och konflikter

5. Kognitiva och psykologiska tester - Objektiva mått på hjärnans funktion

Vi genomför tester som kartlägger patienten kognitiva förmågor som arbetsminne, problemlösning, intellektuell nivå samt bearbetnings- och regleringsförmåga. Dessa hjälper oss att förstå om det finns andra bakomliggande orsaker till symtomen samt bättre förstå patientens kognitiva fungerande för att kunna ge mer riktade rekommendationer.

  • Ordinarie testverktyg: Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS-IV), testbatteri för bedömning av kognitiva funktioner hos ungdomar och vuxna från 16 år.

  • Kompletterande testverktyg vid behov: Delis-Kaplan Executive Function System (D-KEFS), testbatteri för undersökning av exekutiva förmågor hos ungdomar och vuxna

6. Beteendeobservationer

Under utredningen observerar vi patientens beteenden i stort och smått för att fånga in indikationer som kan vara svåra att översätta till verbala beskrivningar på ett vis som gör dessa rättvisa. Beteendeobservationer görs under samtliga moment för att en helhetsbild ska ges av patientens fungerande i olika typer av situationer, exempelvis vid intervjusituationer, samspel med personal och anhöriga, beteendemönster vid krävande problemlösning och testning. Som del av beteendeobservationerna så kollar vi bland annat efter:

  • Interaktioner, sociala signaler och impulskontroll

  • Mönster i problemlösning och reaktioner vid kognitivt krävande moment

  • Fokus, uthållighet och organisering

  • Motorisk aktivitet, t.ex. rastlöshet eller överaktivitet

7. Diagnostisk intervju - Vilka symtom finns och hur visar de sig?

Ett av utredningens viktigaste moment är den diagnostiska intervjun. Under detta momentet så genomförs en djupgående intervju med psykolog där symtom för neuropsykiatriska tillstånd kartläggs och placeras i sin kontext. På Spektrum Kliniken använder vi oss av validerade och allmänt erkända diagnostiska intervjuguider som DIVA-5 för ADHD och IDA för autism. För att uppfylla diagnoskriterierna måste symtomen påverka vardagen på ett påtagligt vis, funnits sedan tidig ålder samt innebära en funktionsnedsättning inom något av de livsområden som är aktuella för patienten (ex: familj, relationer, arbete, studier, fritid, självbild m.m.). Under intervjun kan anhöriga tillåtas sitta med om patienten önskar detta för att få stöd att sätta ord på hur man upplever sina symtom eller ge stöd. Intervjun är primärt fokuserad på patientens egna upplevelser av sina symtom och anhörigas beskrivningar av patientens symtom betraktas mer som kompletterande information.

Vi bedömer:

  • Djupgående beskrivning av vilka symtom patienten upplever utifrån den frågeställning som identifierats under Basbedömningen

  • Hur studier, arbete, fritid och relationer påverkas och om symtomen är framträdande i flera livsområden/sammanhang

  • Hur patienten hanterar struktur, uppgifter, krav/förväntningar och socialt samspel

8. Uteslutande av alternativa förklaringar 

Symtom för neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och autism kan överlappa med andra tillstånd. Därför säkerställer vi att andra faktorer inte ligger bakom svårigheterna patienten rapporterar genom att psykiatriker och psykolog gemensamt genomför en diagnostisk diskussion där man går igenom alternativa förklaringar till patientens symtom för att vara säkra på att man ställer rätt diagnos. Under diskussionen lyfts information som insamlats under hela utredningen. Alternativa förklaringar kan exempelvis vara:

  • Ångest eller depression

  • Inlärningssvårigheter

  • Sömnstörningar

  • Andra neuropsykiatriska eller neurologiska tillstånd

9. Sammanfattning, diagnos och plan efter utredningen

När all information samlats in och differentialdiagnostiskt övervägande har genomförts så gör vi en helhetsbedömning utifrån DSM-5:s kriterier. Oavsett vilken diagnos som ställs så resulterar den sammanfattande bedömningen i ett utlåtande som fungerar likt en funktionsprofil för patienten. Här framkommer styrkor, utmaningar och symtombeskrivning med information om hur, när och var patientens symtom påverkan patienten. Utifrån detta underlaget så presenteras utrednings teamets rekommendationer i en föreslagen vårdplan och en dialog tas tillsammans med patienten om vilka vidare insatser eller behandlingar som patienten och teamet anser kan vara gynnsamma för patientens välmående och fungerande. Om de föreslagna insatserna kan genomföras på Spektrum Kliniken så informeras patienten om detta och om insatserna bör genomföras av en annan vårdgivare så försöker vi så långt som möjligt stötta patienten att ta kontakt. Rekommendationerna i vårdplanen kan innefatta flera olika medicinska och paramedicinska insatser :

  • Medicinsk behandling (t.ex. centralstimulerande läkemedel vid ADHD, eller annan medicinering kopplat till associerade eller fristående ångest och/eller depressionstillstånd)

  • Psykologisk behandling (t.ex. KBT, stresshantering, färdighetsträning)

  • Rekommendationer på anpassningar i arbets- eller skolmiljö

  • Rekommendationer på fortsatta insatser av annan vårdprofession (t.ex. behandling hos arbetsterapeut, logoped eller annan profession)